Här kommer kanske världens längsta blogginlägg för dig som är nyfiken på fonder. Men låt dig inte avskräckas: det är lätt att investera och det viktigaste är att komma igång! Som någon klok sa: ”It’s about time in the market, not timing the market” som är viktigt för dina pengar.

Nu kör vi!

Varför fonder?

Jo, fonder är ett bra sparalternativ när du inte orkar eller vill köpa aktier en och en. En fond sprider riskerna bra och ger också chansen att få bättre avkastning på dina sparpengar än om du har dem på banken.

Nedan följer en sammanfattning av en bra film från Gilla Din Ekonomi med allt du behöver veta för att komma igång med fonder.

I slutet av inlägget beskriver jag vilka fonder jag har valt och varför i mitt privata sparande.

Fonder: introduktion

En fond är en samling (portfölj) värdepapper. Ett värdepapper kan vara aktier eller räntebärande. Den som investerar i en fond äger en del av fonden.

Fonder är en mycket bra sparform som kan ge en bättre avkastning än bankkontot och med lägre risk än att köpa enskilda aktier. Med risk menas hur mycket en investering svänger upp och ner i värde i tiden. Generellt kan sägas att högre risk ger större chans till högre avkastning.

Det är möjligt att spara ett litet belopp varje månad i fonder, ofta från #200kr, som då får möjlighet att växa till mycket pengar i framtiden. Sparar du dessutom lite varje månad kommer du köpa fonden både när marknaden är billig och dyr, vilket jämnar ut sig i längden. Ett tips är att ha ett fast månadssparande så fort du har fått in lönen: då vet du att det blir av!

Det finns tusentals fonder på den svenska fondmarknaden. Fondverksamheten i Sverige styrs av lagar, Finansinspektions föreskrifter och branschens egna riktlinjer och vilket skyddar dina intressen som sparare. Fondbolagets ekonomi är separerad från själva fondens ekonomi, vilket betyder är att om fondbolaget går i konkurs kommer fortfarande dina pengar vara säkra i fonden.

Fyra olika typer av fonder

Aktiefonder

Består av minst 85 % aktier. Kan placera i olika land (till exempel Sverigefond), region (till exempel Latinamerikafond) eller placerar i hela världen och då kallas det globalfond. En fond som placerar i hela världen har generellt en lägre risk än en fond som bara placerar i ett visst land eftersom risken sprids. En fond kan också investera i en specifik bransch, till exempel läkemedel.

Det finns också en typ av aktiefond som heter aktieindexfond och som slarvigt brukar kallas för indexfond. Indexfonder behöver inte vara aktiefonder men det är vanligast. Aktieindexfonder placerar enligt ett bestämt index, t.ex. indexet OMXS30 som består av Stockholmsbörsens 30 mest handlade aktier. OMXS30 är också det indexet som visas på Shareville som jämförelseindex.

Rekommenderad sparhorisont för aktieindexfond är minst 5 år. Risken är högre än för ränte- och blandfonder, vilket gör att det kommer svänga lite mer men också ge en chans till högre avkastning.

Räntefonder

Räntefonder kan delas in i obligationsfonder (långa räntefonder) och penningmarknadsfonder (korta räntefonder). Räntebärande värdepapper ges ut av staten, kommuner eller företag, och är för dem ett sätt att låna pengar. Obligationsfonder placerar i räntebärande värdepapper som har en löptid på mer än ett år medan penningmarknadsfondernas värdepapper har en löptid på mindre än ett år. Penningmarknadsfonder har lägre risk än obligationsfonder.

Rekommenderad sparhorisont för obligationsfonder är ett par år medan penningmarknadsfonder kan användas på liknande sett som ett sparkonto.

Blandfonder

Blandfonder investerar både i aktier och räntebärande värdepapper. Blandfonder innebär generellt en medelrisk, lite mer risk än räntefonder men mindre risk än aktiefonder. Fördelningen varierar mellan olika fonder, men kan också variera i samma blandfond över tiden. En sådan fond kallas ”generationsfond” och är vanligt vid pensionssparandet. Generationsfonder har stor andel aktier i början och lägre andel räntebärande värdepapper för att i slutat ha det omvända förhållandet.

Hedgefonder

Hedgefonder har som mål att ge positiv avkastning oavsett om börsen går upp eller ner. Det försöker förvaltarna uppnå genom att placera i både aktier och räntebärande värdepapper men också genom att ta lån och placera i annat (så kallade derivat).

Att tänka på vid val av fond

Vilken typ av fond passar dig bäst

Vad är din sparhorison? Ju längre du kan avvara pengarna desto mer risk kan du ta. På lång sikt ger fonder med högre risk i genomsnitt högre avkastning. En bra tumregel är att aktiefonder har högst risk, följt av blandfonder och räntefonder har lägst risk.

Hjälpmedel för att välja fond

Det finns massa olika sidor där du gratis kan jämföra fonder med varandra. Du kan jämföra historisk avkastning, avgifter, risk, hållbarhet och rating med mer. Jag gillar att jämföra fonder på fondkollen.se och Morningsstar och läsa på om fonderna på Nordnet. Morningstar.se ratar fonderna efter hur väl de har presterat med fonder i samma kategori, till exempel Sverigefonder. De symboliserar ratingen med stjärnor, där fem stjärnor är bästa betyg och detta syns också på Nordnet. För dig som är intresserad av hur hållbar fonden är så finns det också ett Hållbarhetsvärde om du söker på fonden på Nordnet.se, där 100 är högsta betyg. Du finner detta Hållbarhetsvärde under Hållbarhetsbetyg.

Fondavgifter

Förvaltningsavgift är det fondbolaget tar betalt för förvaltning, analys, information, administration och så vidare. Några fonder har en prestationsbaserad avgift och några tar även betalt vid insättningar och uttag, men det är ganska ovanligt i Sverige. Avgiften betalas varje dag och det sker automatiskt. Avgifter varierar mycket mellan olika fonder. Generellt så har aktieindexfonder lägre avgifter än andra aktiefonder, och räntefonder har lägre avgifter än aktiefonder.

En sak som är mycket viktig att komma ihåg är att alla avgifter alltid är avdragna när avkastningen visas på hemsidor och tidningar! På så sätt blir det möjligt att jämföra fonder med varandra.

Det finns inget entydigt samband mellan avgifter och avkastning, vilket betyder att det finns fonder med höga avgifter som går bra och dåligt och detsamma gäller för fonder med låga avgifter. Men som alltid gäller det att vara prismedveten ”Vad betalar jag och vad får jag för det jag betalar?”

Hur jag har valt mina fonder

Jag köper fonder via Nordnet. Jag har valt att ha ett investeringssparkonto för att få låg skatt på mina investeringar på börsen. Jag månadsparar på lång sikt och på medelsikt. Hur mycket jag månadsspar i respektive fond ser ni nedan i tabellen.

KPA Etisk blandfond 2: lite lägre risk än en ren aktiefond som placerar en tredjedel svenska aktier, en tredjedel utländska aktier samt en tredjedel svenska räntepapper. Fonden har en bra historisk avkastning (även fast det inte är någon garanti för fortsatt bra avkastning) och låg avgift. Här placerar jag pengar som jag kan använda inom 5 år.
Alla fonder jag har valt har ett högt hållbarhetsvärde, vilket är viktigt för mig. Jag har valt tre olika fonder med lite olika sparhorisonter. Den största delen av mitt månadssparande har en sparhorisont på 5-7 år. Alla fonderna har låga avgifter.

AMF Aktiefond Global: hög risk eftersom den är en aktiefond men sprider risken då den är en globalfond. Bra historisk utveckling och låg avgift. Här placerar jag pengar som jag kan använda inom 5-7 år.

Nordnet Superfond Sverige: gratis aktieindexfond med hög risk. Jag väljer denna då jag vet att det är mycket svårt att på 30 års sikt slå index och jag tror att en gratisfond kommer ge mest pengar till mig i slutändan. Här placerar jag pengar som jag inte, under några omständigheter, får röra förrän jag är 60 år och således är sparhorisonten 30 år.

Spiltan Aktiefond Investmentbolag: Fonden är en aktiefond med inriktning på svenska investmentbolag som placerar i bolag som är aktiva ägare och långsiktiga ägare i andra bolag. Denna fond är relativt ny i mitt månadssparande. Jag är inte helt nöjd med hur Nordnet Superfonden Sverige har presterat och därför byter jag över till denna fond som har utklassat marknaden de senaste åren.

Så: nu kan du allt som du behöver veta för att komma igång med fonder! Nu är det bara att komma igång med kanske #200kr i månaden i någon fond som passar dig. Känner du att fonder inte är för dig kommer jag i nästa inlägg skriva om allt du behöver veta för att komma igång med aktier, vilket blir del 3 i ”Kom igång”-serien.

Ta kontroll över ditt sparande för en ekonomisk jämställd framtid!

/Framtidsfeministen Shareville, Twitter och Facebook

Åsikterna som presenteras i denna blogg är mina egna och ska inte ses som investeringsrådgivning. Mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

 

---

Relaterade inlägg

Kom igång 1: spara smartare

Kom igång 3: allt du behöver veta om aktier

Jag brinner för en ekonomisk jämställd framtid och för att det ska kunna hända behöver kvinnor, inklusive mig själv, ta mer risk i sitt sparande (läs mer om kvinnor och risk i mitt tidigare inlägg). Helt enkelt för att högre risk ger chans till högre avkastning.

För att bygga min pengamaskin behöver jag spara smart. Jag har inte sparat så smart som jag skulle ha kunnat, har jag insett. Men det är inte försent att börja spara lite smartare!

Det som inspirerade mig att börja spara smartare var några insikter jag fick av tre inspelade föreläsningar av Gilla Din Ekonomi, som är ett nätverk av myndigheter, organisationer och företag som samarbetar om frågor i privatekonomisk folkbildning. Föreläsningarna finns att se på UR Samtiden och heter Spara smartare, Fondsparande och Allt om aktier. Jag gillar dem eftersom de är objektiva och inte krånglar till saker och ting.

Jag tänkte sammanfatta Spara smartare som jag tycker är en perfekt start för att få mer pengar över till annat, utan att höja din inkomst eller minska på dina utgifter. I slutet skriver jag om vilka förändringar jag har gjort.

Är du redo att börja spara smartare? Nu kör vi!

Fyra steg till att spara smartare

I föreläsningen, som är 43 minuter lång, berättar Claes Hemberg att genomsnittssvensken bara får ut 2 % av sitt sparande och hur alla med fyra enkla steg och på några timmar kan börja spara smartare direkt idag. Börja ovanifrån då första steget är viktigast, det andra näst viktigast och så vidare.

1. Välj balans

Genom att hitta en bättre balans i sparandet kan genomsnittssvensken få ut 20 % extra på 10 års sikt! Det skulle också möjliggöra att vi kan gå i pension 2-3 år tidigare om vi vill, berättar Claes Hemberg. Vi har för stor del av våra pengar på banken med låg eller ingen ränta. På så sätt växer inte våra pengar så bra som de skulle kunna växa.

För att spara smartare borde vi dela upp vårt sparande efter när vi planerar att använda pengarna. Bilden nedan visar hur ett bra sparande ser ut, där färgerna motsvarar olika stora delar av varje sparad hundralapp. På banken ska vi alltså spara minst pengar (gul), på börsen på medelsikt (grön) ska vi spara största delen av våra sparpengar och på lång sikt (blå) ska vi spara näst mest.

Kort sikt – gul

Behöver vi pengarna inom 2 år, till exempel för resor eller renovering, är banken bäst. Men Claes menar att vi har alldeles för mycket pengar på banken. Vi behöver ställa oss frågan hur mycket pengar vi verkligen behöver inom två år.

Medelsikt – grön

Sparpengar som ska användas om mer än 2 år mår bäst på börsen. Börsen har de senaste 100 åren givit 8 % i avkastning i snitt. Men börsen svänger mer än ett sparkonto på banken och därför är det viktigt att ha några års sikt när vi sparar på börsen.

Den största delen av vårt sparande ska vara det vi planerar att använda inom 3-4 år. Då kan en globalfond vara ett bra investeringsalternativ, säger Claes. En globalfond äger delar i bolag runt om i hela världen och inom olika branscher som skog, järnmalm och bilfabriker, vilket gör att vi sprider våra risker bra. En globalfond kan svänga upp och ner med ungefär 20 % varje år, men eftersom vi sparar långsiktigt är det bara att ha lite is i magen.

Lång sikt – blå

När vi har ännu längre horisont, 5 år plus, så kan vi ta ännu lite mer risk. Här kan en tillväxtfond vara ett bra alternativ. En tillväxtfond svänger mer än en globalfond, +-60 % / år är inte ovanligt, så här gäller också att ha is i magen. Eftersom risken är högre är också chansen till högre avkastning större.

2. Välj billigt

När det kommer till fonder så kan vi välja mellan billiga och dyra fonder. Det finns inget samband som säger att dyrare är bäst. Faktum är att 9 av 10 dyra fonder lyckas sämre än de billiga. Därför är det bäst att i början välja billigt. Ett bra riktmärke är 0,3 % i förvaltningsavgift för en globalfond och 0,9 % för en tillväxtfond.

3. Välj bort avgift

Det finns massor av olika avgifter som till exempel insättningsavgift, uttagsavgift med mera, som banker kommer försöka lägga till. Här är det viktigt att jämföra och våga ställa frågor. Genom att undvika dessa avgifter kan vi få 10-15 % mer pengar på 10 års sikt.

4. Välj skatt

Det finns två olika typer av skatt:

1. 30 % skatt på den vinsten du gör. Detta passar bra för pengar som du får låg avkastning på, till exempel sparkontot på banken eller för räntefonder.
2. Schablonskatt (0,42 % för 2016) av hela kapitalet genom antingen kapitalförsäkring (KF) eller investringssparkonto (ISK). Detta passar för sparande på börsen.

Extra tips

Claes avslutar med att ge dem som har bolån ett sista tips. Tipset är att pruta på ditt bolån! Om du inte har prutat på länge så finns det 10 000-tals kronor att spara. Det är inte ovanligt att det går att pruta så mycket som 0,5-1 % genom att jämföra mellan olika banker.

Hur Framtidsfeministen har gjort

Innan jag hade sett denna film hade jag inte tänkt så mycket på det där gröna medelsiktssparandet (3-4 år), utan haft det mesta av mina pengar på banken. Nu har jag fixat till detta och har lite pengar, de som jag behöver inom 2 år, på banken. Jag har valt en bank med 0,8 % ränta, fria uttag och insättningsgaranti (BlueStep med sparkonto Flex). Jag hittade bästa räntan genom att jämföra här.

De pengarna som har lite längre sparhorisont har jag nu tagit ut från banken och fört över till mitt nya investeringssparkonto (ISK) på Nordnet. Jag har valt bort avgifter genom att välja Nordnet som har låga avgifter och valt skatt genom att ha ett investeringssparkonto. Hur jag väljer fonder tänkte jag ta upp nästa gång i ”Kom igång 2: Fondsparande”.

Till dess är det bara att du sätter dig ner och gör punkt 1 ”Välj balans” så att du är redo för nästa steg! Vi kan göra detta tillsammans!

Tillsammans för en ekonomisk jämställd framtid!

/Framtidsfeministen Shareville, Twitter och Facebook

Åsikterna som presenteras i denna blogg är mina egna och ska inte ses som investeringsrådgivning. Mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

 

---

Relaterade inlägg

Kom igång 2: allt du behöver veta om fonder

Kom igång 3: allt du behöver veta om aktier