allt du behöver veta om fonder framtidsfeministen kom igång 2

Kom igång 2: allt du behöver veta om fonder

Här kommer kanske världens längsta blogginlägg för dig som är nyfiken på fonder. Men låt dig inte avskräckas: det är lätt att investera och det viktigaste är att komma igång! Som någon klok sa: ”It’s about time in the market, not timing the market” som är viktigt för dina pengar.

Nu kör vi!

Varför fonder?

Jo, fonder är ett bra sparalternativ när du inte orkar eller vill köpa aktier en och en. En fond sprider riskerna bra och ger också chansen att få bättre avkastning på dina sparpengar än om du har dem på banken.

Nedan följer en sammanfattning av en bra film från Gilla Din Ekonomi med allt du behöver veta för att komma igång med fonder.

I slutet av inlägget beskriver jag vilka fonder jag har valt och varför i mitt privata sparande.

Fonder: introduktion

En fond är en samling (portfölj) värdepapper. Ett värdepapper kan vara aktier eller räntebärande. Den som investerar i en fond äger en del av fonden.

Fonder är en mycket bra sparform som kan ge en bättre avkastning än bankkontot och med lägre risk än att köpa enskilda aktier. Med risk menas hur mycket en investering svänger upp och ner i värde i tiden. Generellt kan sägas att högre risk ger större chans till högre avkastning.

Det är möjligt att spara ett litet belopp varje månad i fonder, ofta från #200kr, som då får möjlighet att växa till mycket pengar i framtiden. Sparar du dessutom lite varje månad kommer du köpa fonden både när marknaden är billig och dyr, vilket jämnar ut sig i längden. Ett tips är att ha ett fast månadssparande så fort du har fått in lönen: då vet du att det blir av!

Det finns tusentals fonder på den svenska fondmarknaden. Fondverksamheten i Sverige styrs av lagar, Finansinspektions föreskrifter och branschens egna riktlinjer och vilket skyddar dina intressen som sparare. Fondbolagets ekonomi är separerad från själva fondens ekonomi, vilket betyder är att om fondbolaget går i konkurs kommer fortfarande dina pengar vara säkra i fonden.

Fyra olika typer av fonder

Aktiefonder

Består av minst 85 % aktier. Kan placera i olika land (till exempel Sverigefond), region (till exempel Latinamerikafond) eller placerar i hela världen och då kallas det globalfond. En fond som placerar i hela världen har generellt en lägre risk än en fond som bara placerar i ett visst land eftersom risken sprids. En fond kan också investera i en specifik bransch, till exempel läkemedel.

Det finns också en typ av aktiefond som heter aktieindexfond och som slarvigt brukar kallas för indexfond. Indexfonder behöver inte vara aktiefonder men det är vanligast. Aktieindexfonder placerar enligt ett bestämt index, t.ex. indexet OMXS30 som består av Stockholmsbörsens 30 mest handlade aktier. OMXS30 är också det indexet som visas på Shareville som jämförelseindex.

Rekommenderad sparhorisont för aktieindexfond är minst 5 år. Risken är högre än för ränte- och blandfonder, vilket gör att det kommer svänga lite mer men också ge en chans till högre avkastning.

Räntefonder

Räntefonder kan delas in i obligationsfonder (långa räntefonder) och penningmarknadsfonder (korta räntefonder). Räntebärande värdepapper ges ut av staten, kommuner eller företag, och är för dem ett sätt att låna pengar. Obligationsfonder placerar i räntebärande värdepapper som har en löptid på mer än ett år medan penningmarknadsfondernas värdepapper har en löptid på mindre än ett år. Penningmarknadsfonder har lägre risk än obligationsfonder.

Rekommenderad sparhorisont för obligationsfonder är ett par år medan penningmarknadsfonder kan användas på liknande sett som ett sparkonto.

Blandfonder

Blandfonder investerar både i aktier och räntebärande värdepapper. Blandfonder innebär generellt en medelrisk, lite mer risk än räntefonder men mindre risk än aktiefonder. Fördelningen varierar mellan olika fonder, men kan också variera i samma blandfond över tiden. En sådan fond kallas ”generationsfond” och är vanligt vid pensionssparandet. Generationsfonder har stor andel aktier i början och lägre andel räntebärande värdepapper för att i slutat ha det omvända förhållandet.

Hedgefonder

Hedgefonder har som mål att ge positiv avkastning oavsett om börsen går upp eller ner. Det försöker förvaltarna uppnå genom att placera i både aktier och räntebärande värdepapper men också genom att ta lån och placera i annat (så kallade derivat).

Att tänka på vid val av fond

Vilken typ av fond passar dig bäst

Vad är din sparhorison? Ju längre du kan avvara pengarna desto mer risk kan du ta. På lång sikt ger fonder med högre risk i genomsnitt högre avkastning. En bra tumregel är att aktiefonder har högst risk, följt av blandfonder och räntefonder har lägst risk.

fondrisk framtidsfeministen
Högre risk ger CHANS på högre avkastning.

Hjälpmedel för att välja fond

Det finns massa olika sidor där du gratis kan jämföra fonder med varandra. Du kan jämföra historisk avkastning, avgifter, risk, hållbarhet och rating med mer. Jag gillar att jämföra fonder på fondkollen.se och Morningsstar och läsa på om fonderna på Nordnet. Morningstar.se ratar fonderna efter hur väl de har presterat med fonder i samma kategori, till exempel Sverigefonder. De symboliserar ratingen med stjärnor, där fem stjärnor är bästa betyg och detta syns också på Nordnet. För dig som är intresserad av hur hållbar fonden är så finns det också ett Hållbarhetsvärde om du söker på fonden på Nordnet.se, där 100 är högsta betyg. Du finner detta Hållbarhetsvärde under Hållbarhetsbetyg.

Fondavgifter

Förvaltningsavgift är det fondbolaget tar betalt för förvaltning, analys, information, administration och så vidare. Några fonder har en prestationsbaserad avgift och några tar även betalt vid insättningar och uttag, men det är ganska ovanligt i Sverige. Avgiften betalas varje dag och det sker automatiskt. Avgifter varierar mycket mellan olika fonder. Generellt så har aktieindexfonder lägre avgifter än andra aktiefonder, och räntefonder har lägre avgifter än aktiefonder.

En sak som är mycket viktig att komma ihåg är att alla avgifter alltid är avdragna när avkastningen visas på hemsidor och tidningar! På så sätt blir det möjligt att jämföra fonder med varandra.

Det finns inget entydigt samband mellan avgifter och avkastning, vilket betyder att det finns fonder med höga avgifter som går bra och dåligt och detsamma gäller för fonder med låga avgifter. Men som alltid gäller det att vara prismedveten ”Vad betalar jag och vad får jag för det jag betalar?”

Hur jag har valt mina fonder

Jag köper fonder via Nordnet. Jag har valt att ha ett investeringssparkonto för att få låg skatt på mina investeringar på börsen. Jag månadsparar på lång sikt och på medelsikt. Hur mycket jag månadsspar i respektive fond ser ni nedan i tabellen.

fonder framtidsfeministen
Klicka för att förstora bilden


KPA Etisk blandfond 2
: lite lägre risk än en ren aktiefond som placerar en tredjedel svenska aktier, en tredjedel utländska aktier samt en tredjedel svenska räntepapper. Fonden har en bra historisk avkastning (även fast det inte är någon garanti för fortsatt bra avkastning) och låg avgift. Här placerar jag pengar som jag kan använda inom 5 år.
Alla fonder jag har valt har ett högt hållbarhetsvärde, vilket är viktigt för mig. Jag har valt tre olika fonder med lite olika sparhorisonter. Den största delen av mitt månadssparande har en sparhorisont på 5-7 år. Alla fonderna har låga avgifter.

AMF Aktiefond Global: hög risk eftersom den är en aktiefond men sprider risken då den är en globalfond. Bra historisk utveckling och låg avgift. Här placerar jag pengar som jag kan använda inom 5-7 år.

Nordnet Superfond Sverige: gratis aktieindexfond med hög risk. Jag väljer denna då jag vet att det är mycket svårt att på 30 års sikt slå index och jag tror att en gratisfond kommer ge mest pengar till mig i slutändan. Här placerar jag pengar som jag inte, under några omständigheter, får röra förrän jag är 60 år och således är sparhorisonten 30 år.

Spiltan Aktiefond Investmentbolag: Fonden är en aktiefond med inriktning på svenska investmentbolag som placerar i bolag som är aktiva ägare och långsiktiga ägare i andra bolag. Denna fond är relativt ny i mitt månadssparande. Jag är inte helt nöjd med hur Nordnet Superfonden Sverige har presterat och därför byter jag över till denna fond som har utklassat marknaden de senaste åren.

Så: nu kan du allt som du behöver veta för att komma igång med fonder! Nu är det bara att komma igång med kanske #200kr i månaden i någon fond som passar dig. Känner du att fonder inte är för dig kommer jag i nästa inlägg skriva om allt du behöver veta för att komma igång med aktier, vilket blir del 3 i ”Kom igång”-serien.

Ta kontroll över ditt sparande för en ekonomisk jämställd framtid!

/Framtidsfeministen SharevilleTwitter och Facebook

Åsikterna som presenteras i denna blogg är mina egna och ska inte ses som investeringsrådgivning. Mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

 


Relaterade inlägg

Kom igång 1: spara smartare

Kom igång 3: allt du behöver veta om aktier

5 reaktioner på ”Kom igång 2: allt du behöver veta om fonder”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *